Det riktas mycket kritik mot Trafikverkets anläggningar och det som får störst uppmärksamhet är fel som orsakar tågförseningar eller tågstopp. Inte ens en lokförares död till följd av brister i anläggningen får en så stor uppmärksamhet i media som när det blir tågstopp till följd av en riven kontaktledning. Då plockar en resenär fram mobilen, tar en selfie, skickar den till en nyhetsredaktion och skriver hur förfärligt allt är och att de inte får någon information. Nyhetsredaktionen publicerar utan närmare granskning och cirkusen är igång. Den operatör på vars tåg resenären sitter reagerar och ska minsann nu visa att det inte är deras fel utan någon annans, vanligen Trafikverkets. Fokus i järnvägsbranschen ligger allt för ofta på att skjuta i från sig skuld, istället för att analysera vad som gått fel och åtgärda så att samma fel inte uppstår igen.
Vi lokförare lever med onödiga risker varje dag, oftast utan att tänka på det för det är vår vardag. Fel i anläggningen rapporteras in men åtgärder kan ofta utebli. Åtgärder som ändå vidtas görs inte alltid på ett korrekt sätt utan riskerna kan kvarstå och orsaka oss lokförare större och mindre skada. Det här är ett område vi lokförare, skyddsombud och fackföreningar behöver bli bättre på att uppmärksamma och inte acceptera dålig eller farlig arbetsmiljö. Det gör Svensk Lokförarförening nu.
I våras skrev vi ett inlägg under rubriken ”Stopp i Ånge”. Trafikverket har satsat flera hundra miljoner kronor på upprustning av Ånge bangård. Det är bra för regionen och det är bra för järnvägens förutsättningar att öka sina marknadsandelar. Två månader efter nyinvigningen får dock större delen av bangården stängas. Ett skyddsombud har lagt ett skyddsstopp eftersom det råder omedelbar fara för liv eller hälsa för lokförare och annan personal som ska vistas där. Skälet är att Trafikverkets bangård inte snöröjts och nu går det helt enkelt inte längre – det blir stopp.
Efter vinter kommer till slut sommaren. En lokförare som nu slipper snubbla och halka i snö och is observerar av en händelse två tunna koppartrådar som ligger ovanpå makadamen mellan två spår.
Det finns i varje fall tre fel på bilden.
- Trådarna utgör en snubbelrisk för lokförarna och därmed skaderisk
- Trådarna riskerar att skadas, t.ex. vid snöröjning, och därmed uteblir dess funktion
- Trafikverket har inte låtit anlägga gånggrus på en plats som är en gångväg
En lokförare skrev synergirapport och påtalade felet och de risker felet medför. Påföljande bild visar resultatet av Trafikverkets entreprenörs ansträngningar.
Det entreprenören gjort är att med eltejp fästa en gul platsremsa vid koppartråden. Det får förmodas att entreprenören själv anser att den gula platsremsan eliminerar snubbelrisken vilket den såklart inte gör. Vid bromsprov och syning av vagnar har lokföraren fokus just vagnarna. En gul platsremsa, som snart smälter in i löv och smuts och längre fram på året i snö, utgör ingen åtgärd mot snubbelrisk. Dessutom skyddas inte koppartrådarna från åverkan.
Koppartrådarna ska läggas i rör som grävs ner under makadamen och gånggrus ska anläggas på platsen – det är en åtgärd.
Vi lokförare ser hur stora satsningar görs på infrastrukturen. Spår och kontaktledningar byts ut och för varje dag blir järnvägen lite bättre. Ingen kan förvänta att den på många håll slitna och nedgångna järnvägen ska rustas över en natt, inte ens över några år. När som i detta fall risker påtalas, och entreprenören kommer till platsen kan det förväntas att de vidtar rätt åtgärder och eliminerar de fel och risker som är påtalade.
Att vidta verkningslösa åtgärder kostar bara Trafikverket pengar, för är det något entreprenörerna är noga med så är det att ta betalt. Trafikverket måste på ett effektiv sätt börja kontrollera att deras entreprenörer gör det arbete som kan förväntas och som de tar betalt för, annars kan de gå det som det gick i Bastuträsk. Trafikverket menar i sin utredning att dödsolyckan berodde på bristande snöröjning, ett arbete Trafikverkets entreprenörer är satta att utföra. Det ska i sammanhanget påpekas att någon dom inte fallit och därmed går det inte att säga var ansvaret för dödsolyckan ligger.
SLFF har påtalat bristerna i Ånge och i våras skrev vi ett långt mejl till ansvarig på Trafikverket och Projekt Mittstråket där ombyggnaden av Ånge bangård ingår. I vår skrivelse har vi bl.a. påtalat brister med snöröjningen på bangården. Vi utgår från att Trafikverket inför kommande vinter vidtagit åtgärder så att bangården hålls ren från snö och inte kommer utgöra en arbetsmiljörisk och därför behöver stängas igen.
SLFF – En fackförening på riktigt
SLFF 